Ernst Brunners Carolus Rex - en granskning

Home
Introduktion
Lilla kungen : 7-55
Den smorde : 56-103
Rustningar : 104-129
Seland : 130-143
Narva : 144-193
Duna : 194-208
Warschau : 209-236
Kliszow : 237-248
Krakow : 249-257
Thorn : 258-287
Volafaltet : 288-305
Lemberg : 306-317
Massakreringar 1704 : 318-325
Ravitz : 326-336
Grodno : 337-349
Massakreringar 1706 : 350-357
Sachsen : 358-372
Kejsaren av Storskandinavien : 373-393
Uppbrottet 1707 : 394-408
Massakreringar_svalt : 409-425
Holowczyn : 426-438
Severien : 439-460
Veprik : 461-484
Massakreringar 1709 : 485-497
Pultava : 498-540
Saracenska heden : 541-564
Bender : 565-599
Prut : 600-617
Kalabaliken : 618-673
Demotika : 674-700
Stralsund : 701-729
Norska falttaget : 730-757
Lund : 758-782
Fredriksten : 783-807
Avslutande betraktelser

Kapitel 16 : Massakreringar 1706

"- Mitt m�l med den h�r boken �r att den blir l�st, att den f�r m�nniskor att samlas i Kungstr�dg�rden. N�gon l�gger ett rep runt halsen p� statyn av Karl XII. Folk hj�lps �t att dra ner den p� backen och ge sig p� bel�tet med hammare och sl�ggor." (Ernst Brunner om den planerade nya boken. Intervju i Norrk�pings Tidningar 6/11 2002)

"- Litteraturen kring Karl XII �r rik men s� f�rljugen att jag tappade hakan n�r jag b�rjade l�sa." (Ernst Brunner i Hufvudstadsbladet 8/2 2003)

"T�nker du l�ta Karl XII �ngra sina g�rningar? - Nej. Han levde ju i tron att han var utvald och den nya Kristus." (Ernst Brunner i Hufvudstadsbladet 8/2 2003)

"Ernst Brunner har gr�vt fram sanningen om hj�ltekungen. I 300 �r har mumien vilat i sarkofagen i Riddarholmskyrkan. F�rst nu v�gar Ernst Brunner skaka liv i v�r grymmaste kung. - Karl XII sj�lv hade �lskat min bok, s�ger han." (Aftonbladet 24/7 2005)

"Fr�gan �r snarare om svenskarna �r redo f�r sanningen om hj�ltekungen efter 300 �r. � Vi kr�ver att andra ska g�ra upp med sin historia men �r inte mogna sj�lva. Kanske vill vi �nd� n� en historisk nollpunkt. M�nga l�sare kommer f�rst ruska p� huvudet och sedan bli f�rtvivlade och inse att Brunner inte �r ute i ogjort v�der. Dessa fakta g�r inte att motbevisa, s�ger han." (Aftonbladet 24/7 2005)

"F�r att hitta den sanna Karl har han grottat ned sig i Riksarkivet, Krigsarkivet och Kungliga biblioteket. Jobbat mer som historiker �n f�rfattare." (Aftonbladet 24/7 2005)

"Sedan har jag varit ohyggligt noggrann i min forskning � ingen ska kunna sl� mig p� fingrarna n�r det g�ller fakta om Karl XII." (Ernst Brunner i Popul�r historia 2005:7)

"I sin bok ber�ttar han �ntligen sanningen om Karl XII - en kung med l�g empati och opassande s�tt, dumdristig och rutinbunden och som
troligen led av Aspergers syndrom. - Nu m�ste svensk historieskrivning revideras." (Ernst Brunner i Dagens Nyheter 5/9 2005)

"Den senaste boken �Carolus Rex� �r den tjugoandra. Det �r en mastig sak p� 808 sidor, som tog honom nio m�nader att skriva. Forskningen som ledde fram till boken tog honom tre �r.
� Det finns n�gra hyllmeter om Karl den tolfte om vi s�ger s�. Jag har gr�vt i Riksarkivet, Krigsarkivet och Kungliga Biblioteket." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

"I boken har Ernst Brunner g�tt tillbaka till ursprungsk�llor fr�n m�nniskor i Karl den tolftes n�rhet.
� Det vi ska komma ih�g �r att mycket av det som �r skrivet om Karl den tolfte bygger p� myter, eller har kontrollerats av Karl den tolfte sj�lv. Jag har g�tt djupare och l�st hemliga, personliga skrifter. Mina spr�kkunskaper har ocks� gjort att jag har kunnat se vad som har skrivits om honom i Ryssland och Polen, vilket har givit mig en kontinental bild av Karl den tolfte." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

"Det �r viktigt att p�peka att mina k�llor �r personer i Karl den tolftes samtid. Jag har bara utg�tt fr�n vad k�llorna visar. Gillar man inte det ska man vara arg p� k�llorna, inte Ernst Brunner." (Ernst Brunner i S�rmlands nyheter 23/9 2005)

"Det h�r �r ju inga andrahandsuppgifter som jag jobbar med... Det �r allts� inte senare forsknings slutsatser." (Ernst Brunner under seminariet Karl XII:s liv & d�d p� Bok & bibliotek 29/9 2005)

"Naturligtvis har jag l�st historikerna, men jag valde att ocks� g� till deras k�llor. �gonvittnena har varit allra viktigast. Jag skulle klara en doktorsdisputation p� mina kunskaper." (Ernst Brunner i Borl�nge tidning 1/11 2005)

"Han s�ger sig 'inte ha v�ntat sig ett s� f�nigt' inl�gg i efterdebatten som det fr�n historikern Peter Englund. - Han k�nner det v�l som att han numera inte sitter lika s�kert p� tronen som den i Sverige som vet mest om Karl XII." (Ernst Brunner i Borl�nge tidning 1/11 2005)

"Och e' de s� att man uppr�rs �ver den bild som boken presenterar d� skall man inte bli sur p� Brunner, f�r d� m�ste man bli sur p� k�llorna. Jag har varit k�llorna trogen." (Ernst Brunner i SVT:s Debatt 29/11 2005)

"Man har skrivit t�mligen uppdiktade reportage om hur jag skulle ha hotats av h�gerextrema grupper. Man har velat f� det att framst� som att den h�r boken �r s� kontroversiell. Men de allra flesta har varit j�ttelyckliga n�r de har h�rt att jag har gjort det h�r. T. ex. Arm�museum som sj�lva har hyst samma tankar och arrangerat utst�llningar d�r Karl XII uppvisats ungef�r som i min bok. Jag har ocks� f�tt positiva samtal och brev fr�n historiker och historiskt intresserade m�nniskor." (Ernst Brunner i M�nadens boknytt 2005:12)

"Det fanns mycket skrivet om Karl XII, men samtidigt ingenting alls, det skrivna var tillr�ttalagt. (Ernst Brunner i Hallandsposten 4/2 2006)

"Myter �r sv�rast att ta d�d p�. De som hyllar Karl XII inser nu att bilden av honom kommer att f�r�ndras genom min bok. Detta uppr�r dem, �ven om de ser att min bok h�ller f�r en vetenskaplig pr�vning. Just nu kan jag mest i landet om Karl XII och det �r sv�rt f�r somliga att acceptera." (Ernst Brunner i Hallandsposten 4/2 2006).

"- Det finns m�ngder av dokument som ger en annan bild av Karl XII �n den som vi svenskar �r vana vid. Man undrar varf�r andra historiker har utel�mnat dem, s�ger Ernst Brunner." (Gefle Dagblad 12/3 2006).

"Jag har anv�nt samma k�llor som alla andra forskare men kanske hittat saker som de inte funnit eftersom jag kan l�sa medeltidstyska. �ven polska och ryska g�r bra, sa Ernst Brunner �ver en kopp kaffe." (B�rgslagsbladet 19/6 2006)

V�rt att l�gga m�rke till

Av faktafel m�rks avr�ttningen av Axel Hillebard p� sidan 353. Om det handlar om ett rent sakfel eller om ett f�rs�k att p�dyvla Karl XII �nnu en avr�ttning f�r s�gas vara oklart. P� samma sida m�rks ocks� en mycket egendomlig namnform - "Karl Gustav av S�dra M�re". Likartade misshandlingar av vedertagna namnformer har setts tidigare, exempelvis p� sidan 173.

Notera ocks� episoden med den d�ende franske officeren p� sidan 351, inte minst det Brunner har uteslutit.

Genomg�ngen

Sidan 350: Det var nu den 4 april 1706.

D� ska det noteras att det tidigaste av de b�da brev som bildar grunden f�r citatet p� sidan 349 �r daterat den 7 april och det senare �r daterat den 2 maj. Vi har allts� r�rt oss bakl�nges i tiden.

Sidan 350: Man n�r Polesiens gr�ns.

Brunner (2005), s. 350	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 294.
"Vid Rosana gick gr�nsen till Polesien med dess vidstr�ckta land av tr�dl�sa k�rr eller sumpig skog.	"Vid Rozana kom han till gr�nsen af Polesien och dess stora skogar och tr�sk.
Sn�sm�ltningen med det h�ga vattenfl�det hade gjort marschen hit sv�rare �n n�gon tidigare.	Redan f�rut hade v�garna varit ganska djupa och f�r t�get hindersamma.
Nu och h�danefter blev det �n v�rre.	Nu och h�danefter blefvo de �n v�rre."

Sidan 351: Den d�ende franske officeren.

Denne n�mns i snart sagt alla de karolinska dagb�cker som inneh�ller en skildring av detta f�ltt�g. Ocks� Fryxell uppeh�ller sig vid h�ndelsen. Det �r intressant att se vad Brunner har beh�llit och vad han har uteslutit av replikskiftet:

Brunner (2005), s. 351	Fryxell, Anders, Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 303.
"Han l�ngtade att f� se Hans Majest�t f�re sin d�d.	"Ack, sade Busanville, jag skulle gerna d�, om jag blott f�rut finge se denna konung."
Lille Prinsen pekade d� med skojfrisk h�pnad p� mig, och jag svarade: 'H�r �r jag!'	Lille Prinsen pekade d� p� Karl och denne svarade sjelf: h�r �r jag.
Officeren visade stor gl�dje, lyfte den ena, �terst�ende handen och sade sig nu kunna d� n�jd.	Ett drag af tillfredsst�llelse och gl�dje fl�g �fver den d�endes ansigte. Han lyfte sin h�gra, sin enda �terst�ende hand och sade: jag har l�nge �nskat komma uti eders majest�ts tjenst; men har haft det miss�det att i st�llet n�dgas strida mot en s� tapper furste. Nu f�rm�r jag ej tala mer, utan �nskar blott, att Gud m�tte v�lsigna eders majest�t i alla dess v�gar och f�retag.
Kort d�rp� sj�nk han i m�rkret med ett uttryck av gl�dje och lugn. Jag l�t ge honom en krigisk begravning. I klostret betalade jag hans l�gerst�lle."	Kort derefter afled han med ett uttryck af gl�dje och lugn, som f�rv�nade alla. Karl l�t gifva honom en krigisk och hedrande begrafning"

Man noterar likheterna, men n�stan intressantare �r Brunners uteslutning av den d�endes lovord. Man f�r v�l f�rmoda att dessa inte passade in. Inte nog med att fransmannen s�ger sig ha �nskat g� i svensk tj�nst, han uttrycker dessutom sin beundran f�r Karl XII och v�lsignar honom. Kan det, ur Brunners perspektiv, bli v�rre?

Sidan 351: Kungen l�ter klippa sk�gget, h�ret och rocken av kronskattm�staren och dennes officerare.

Vad Adlerfelt s�ger �r att de f�ngna tillh�rde kronskattm�starens folk, inte att denne sj�lv var med. Det Adlerfelt ocks� s�ger �r att officerarna kvarh�lls och de meniga sl�pptes sedan de halvklippts och halvrakats. Eftersom de sl�pptes p� villkor att inte tj�na mot Karl XII f�r man v�l f�rmoda att det hela var avsett som en slags enkel "m�rkning", som i alla fall under n�gra veckors tid skulle verka avskr�ckande. Den av August utn�mnde kronskattm�staren (av Litauen) hette Ludwik Konstanty Pociej (1664-1730). Benedykt Pawel Sapieha, som innehaft posten dessf�rinnan, var en av Karl XII:s bundsf�rvanter.

Sidan 352: Kungen f�raktar dem som g�r med hela sk�gg och hela mantlar.

???

Sidan 352: Karl XII n�r slavernas urhem.

Detta �r givetvis ocks� l�negods:

Brunner (2005), s. 352	Bengtsson, Frans G., Karl XII:s levnad : till utt�get ur Sachsen. - Stockholm, 1935. - S. 403 f.
"Jag kom nu efter en dagsmarsch ut i floden Pripets k�llomr�de.	"ty man befann sig nu i floden Pripets k�llomr�de,
Framf�r mig �ppnade sig Europas st�rsta tr�skland med k�rr stora som hav i vilka de slaviska folken hade sitt hem.	mitt i Europas st�rsta tr�skmark, de ofantliga Rokitnok�rren: en trakt som f�r nutida historievetenskap �r ber�md s�som den slaviska folkstammens sannolika urhem
Dessa urslaver hade l�rt sig konsten att vid fiendens ankomst sitta dolda under vattnet och suga i sig andningsluft genom vassr�r."	(d�r jagade urslaver i avl�gsna tider blygsamt vidmakth�llit sig f�rmedelst en f�rv�rvad f�rdighet att vid gotiska eller finsk-ugriska grannars p�h�lsningar sitta dolda under k�rrens vattenyta, med uppstickande vassr�r f�r andningsbehov, till bes�karna avl�gsnat sig)."

Sidan 352: Ogilvi hade passerat l�ngs en v�stligare v�g, tr�skland utbreder sig. Jakten p� Oginsky verkar hoppl�s.

�ven nr 2 b�r v�l vara Ogilvi.

Sidan 353: Piper super och kastar flaskor, Axel Hillebard blir avr�ttad tre g�nger f�r otukt med en �sna. En finne rymmer med kompanipengarna.

Om Piper hade d�ligt �lsinne vet jag faktiskt inte, men Axel Hillebard dog hemma p� Norrhult den 11 februari 1710, se Riddarhusets stamtavlor p� CD-ROM. Givetvis bestod arm�n av m�ngder av kompanier, men m�jligen �r detta inspirerat fr�n ett av Jon St�lhammars brev i vilket han ber�ttar att brorsonen Fredrik hade rymt med kompanipengar. Frans G. Bengtsson citerar ur detta brev, s� f�rmodligen �r det ur Karl XII:s levnad som Brunner har h�mtat uppgifterna. F�r detta, se Bengtsson, Frans G., Karl XII:s levnad : till utt�get ur Sachsen. - Stockholm, 1935. - S. 405.

Sidan 353: Kungen och Piper diskuterar Axel Oxenstiernas sonson Karl Gustaf av S�dra M�re.

Bortsett fr�n att namnformen �r n�got egenartad s� var den unge Oxenstierna, som (den ohyggligt noggranne?) Frans G. Bengtsson s� riktigt noterar i sin bok, rikskanslerns sonsonsson. Sedan har Brunner lyckats missf�rst� det s� klara citat som Frans G. ger och f�tt det till att Piper g�stat Oxenstierna, n�r det s� oerh�rt tydligt framg�r att det var Creutz som Piper hade h�lsat p�.

Sidan 353: Lille Prinsen och Karl XII �r n�ra v�nner.

Formuleringarna �r, som vanligt, kraftigt influerade av Fryxell:

Brunner (2005), s. 353.	Fryxell, A., Ber�ttelser ur svenska historien. D. 21. - Stockholm, 1856. - S. 301.
"Under denna tid i Pinsk visade Lille Prinsen mig den innerligaste tillgivenhet.	"Den innerliga tillgifvenhet, som r�dde mellan Karl XII och Lilla Prinsen hafva vi redan f�rut omtalat och med flera bevis styrkt.
	Se h�r �nnu ett par dylika. N�mnde herrar ville gerna och alltid f�ljas �t.
Han �nskade sova i min kammare och red jag n�gon g�ng ensam ut gav han sig ingen ro f�rr�n han �terfunnit mig.	N�r Karl n�gon g�ng ensam ridit ut, gaf sig prinsen ingen ro, f�rr �n han upps�kt sin konungslige ven.
�ven jag ville g�rna f�lja Lille Prinsen �t.	N�stan p� samma s�tt var det med Karl sjelf.
I Pinsk irrade vi stundom hela dygn igenom f�r att leta efter varann."	Under vistelsen i Pinsk hade de s� stundom irrat kring landet hela dygn igenom f�r att leta efter hvarandra."

Sidan 353: Kungen har l�mnat �verste Creutz i Litauen d�r denne bel�grar f�stningen Lacowiecz.

Creutz befann sig i trakten av Slonim, i nuvarande Vitryssland. Detta var f�rvisso en del av storfurstend�met Litauen, men det �r f�rst�s lite lurigt att anv�nda ett begrepp som numera st�r f�r n�got helt annat, kanske inte minst mot bakgrunden av att den karta som finns p� insidan av bokens p�rmar har moderna gr�nser.

Sidan 353: Creutz har inneslutit 1 500 kosacker i Lacowiecz.

Adlerfeld s�ger att svenskarna var 1 500 och i Kungl. Lifregementets till h�st historia, del 3, s. 194 s�gs att det var 2 000 ryssar i f�stningen.

Sidan 354: Creutz l�mnar �verstel�jtnant Trautfetter med 400 man.

Hans namn b�r stavas "Trautwetter", se Riddarhusets stamtavlor p� CD-ROM.

Sidan 355: Kosackernas ledare Apostol Andr�s, uts�nd av Mazepa, stupar.

Apostol �r efternamnet, ovanst�ende �r Adlerfelts skrivs�tt. Man kan dock fr�ga sig om uppgiften sakligt sett �r korrekt. Kosackerna leddes vid Kleck av Daniel Pavlovic Apostol (1654-1734). Vid sidan av honom fanns den ryske bef�lhavaren Semen Protas'evic Nepljuev. Och denne Apostol stupade som synes inte. F�r Apostol, se bl.a. http://mirimen.com/co_beo/Apostol-Daniil-Pavlovich-3D5.html. Om striden vid Kleck, se bl.a. Bespalov, Aleksandr, Bitvy severnoj vojny. - Moskva, 2005. - S. 87 ff.

Sidan 356: Creutz utn�mns till generalmajor.

Fullmakten �r daterad den 12 juni 1706, det vill s�ga ungef�r en m�nad senare �n det datum som f�ljer n�gra rader l�ngre ned p� sidan 356 (14 maj 1706). F�r detta, se Riddarhusets stamtavlor p� CD-ROM, friherrliga �tten Creutz, tabell 21.

Sidan 356: F�stningarna kapitulerar bara man h�tter med n�ven eller h�nger upp n�gra i rep.

Det Karl XII s�ger i ett brev till Rehnsk�ld den 29 maj 1706 �r att garnisonen i Zabirs kapitulerade n�r "dhe blefvo h�tta med h�ngande". Detta l�ter f�rst�s illa, men det fanns en f�rest�llning om att mindre f�sten som hotades av en kunglig arm� borde ge upp utan st�rre prut. S� h�r skriver Vattel i Law of Nations (1758), bok 3, paragraf 143: "How could it be conceived, in an enlightened age, that it is lawful to punish with death a governor who has defended his town to the last extremity, or who, in a weak place, has had the courage to hold out against a royal army? In the last century, this notion still prevailed; it was looked upon as one of the laws of war, and is not, even at present, totally exploded. What an idea! to punish a brave man for having performed his duty! "

I originalet hotar allts� Karl XII med h�ngning, i Brunners kopia h�nger han.

Sidan 357: Kungen konstaterar att uppbr�nning var det s�kraste medlet att f� polackerna dit man ville.

Detta �r Adlerfelt, s. 312. Denne s�ger dock: "som twinga och br�nna dee halsstarrige", vilket b�r tolkas p� samma s�tt som f�ljande exempel ur SAOB: "The fattige prestm�n som af fienden plundrade sk�flade och brende �re", d.v.s. med betydelsen "br�nna upp hus o. hem f�r (ngn)".

Sidan 357: Karl XII f�r besked om slaget vid Ramillies, b�de han och Piper oroas.

Slaget vid Ramillies utk�mpades den 23 maj 1706, fr�gan �r n�r den nyheten n�dde "�demarkerna" borta i �ster. F�re den 7 juli om kronologin ska h�lla, och det torde vara p� h�ret i s� fall. K�llan f�r ber�ttelsen �r Fryxell (1856), del 21, s. 306.

Sidan 357: Rehnsk�ld meddelar i ett kodat brev att kung August har l�mnat Krakow och g�r mot Litauen.

Rehnsk�lds brev till Karl XII �r tryckta i Karolinska krigares dagb�cker XI. De tv� brev som kommer i fr�ga �r det fr�n den 10 juli och det fr�n den 22 juli. Det som b�st �verensst�mmer med Brunners uppgifter �r onekligen det senare av dessa, men d� blir det verkligen egendomligt att sidan 358 inleds med "Den 7 juli".

(Under arbete)

� Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: 2006-09-10